alvedonsöndag

så, jag gick.
han är inte värd mig och det är hans fel.
jag litar inte ett dugg på honom och det är hans fel.
det är lätt att fråga hur det går, när man ser att en människa är glad.
det är enkelt att låta bli att fråga hur det går, när en människa är ledsen.
det är lätt att hålla käften, när man inte vet vad man ska säga.
det är alltid lätt att vända ryggen till, istället för att ta konsekvenserna.
det är alltid lättast att skita i allt istället för att ta tag i saken.
men jag är inte sån, och förtjänar fortfarande därför inte en sån som du.



för jag har lärt mig att den enkla vägen många gånger är den sämsta.
och det är på grund av alla dom, tack vare alla dom idioter som jag lärt mig det.
jag har blivit starkare, mycket, hästlängder starkare. så nu säger jag ifrån, men
har svårt för att ta ett svar. för är det varken ja eller nej, så är det ju klarspråk
en tvekan. en tvekan är inget ja, därmed ett nej. jag är allt annat än dum. det
här har jag vetat länge, men jag orkar inte ta allt, släppa allt, börja om och avsluta
allt. för jag har gjort det allt för många gånger..




det är mitt fel att det gör så ont, för jag vet att jag bara kan gå.
det är mitt fel, för jag väntar alltid så länge att det gör ont. inte för
att jag är jättekär, utan för att jag aldrig kunde ge det en ärlig chans
när jag inte kunde lita på honom. och för att jag blir ensam igen..




varför gör jag så här mot mig själv, jag vet ju att det gör så ont.
inte själva grejen egentligen, utan att jag gräver mig så långt ner i skiten.

varför väntar jag alltid så länge?
när jag vet hur det känns

maraton på'n söndag

jävlar vad bra jag är.
nu är maratonhelvetet över, så även ångesten.
riktigt skönt. vart ingen kanontid, men vad kan
man förvänta sig av en amatör som inte brukar
löpa. 5,21 / km, 53.30 gick jag i mål på. hade
gärna sprungit på 50 eller under, men så blev
det inte och kommer aldrig bli någon gång heller,
för det händer aldrig igen :)

oscar & förmodligen elin löper 21 km just nu, stackare.
hoppas för guds skull att elins rygg och ben håller!

     



     

jag är bra, herrå!

lördag?

hey sunshines och raindowns!

inatt har jag inte sovit så mycket. slutade halv elva igår, kikade på ronja,
somnade kring två. vaknade kring sex, såg bröderna lejonhjärta, nu ringde
väckaren, hejhej.
skulle egentligen spinna kvart över tio, men onda delar hindrar mig.
tar mig hellre iväg och redar upp mitt onda. man behöver ju inte träna
idag om man tvingas springa en mil imorgon som man frivilligt anmält
sig till. hehehe.

man kanske borde börja röja undan här hemma lite istället.. fixade det värsta
på toaletten igår, men tro mig, det finns mer smuts i denna lägenhet att ta sig ann :)

Jannike & maricel fick lägenheten i trappuppgången bredvid oss, en likadan som vi
har. det blir väldigt skoj! skönt att få lite människor omkring sig som man kanske
faktist kan försöka lära känna..

nu hörrni, kaffe var längesen, det ska jag väll hinna med att unna mig nu :)
jobb klockan 15, det blir nog bra..

PUSS



en annan lördag..

fredag, jajust!

verkar som att himlen har nått att berätta, den lättar verkligen på trycket.
jag tänkte egentligen inte träna idag.. hörde stinas väckare runt sex, dog.
oscar började jobba en timme tidigare idag, dvs 08.00. jag förstog inte mer 
när hans väckare ringde klockan sju, dog igen.
yrvaken, letandes efter oscar, insåg jag att allt detta faktist hänt och jag var
ensam kvar i vårt spektakel. klockan var 10.20 och jag visste att jag borde
egentligen träna 10.30, för det är faktist det enda vettiga jag kommer göra
denna helvetiskt regniga dag. så steppuls 30, magerygg 30. vilandet som
egentligen var tänkt, var grundat på att jag sprang en mil på löpbandet igår,
med några sekunders vila ibland. men jag kommer iaf dö på söndag, jag
anmälde mig tydligen, tillsammans med en massa andra på jobbet, till att
springa en mil. det kändes tydligen som en jävligt bra idé när man hade
några månaders perspektiv på det hela. yeah right, ingen femma där inte.
IQ - 0. jag kommer iaf att vara där och försöka, jag får trots allt skylla mig
själv som var så dum. även om det betyder att jag kanske kommer måsta
gå vissa bitar.

tror jag ska baka negerbollar, det är ju emmas sista dag, jätteledsen gubbe.
eller hon jobbar kanske imorgon? javene, men ändå. skitledsen gubbe.

Jag har beställt en ny plattång, eftersom att emma och elin kastat skit över
mitt slit med håret, eftersom att jag tydligen har en värdelös plattång. jag
håller med, det håller inte. jag visste inte att det fanns bättre. det blir en
grön ghd, jättekewl. borde ligga i brevlådan vilken dag som helst :) skulle
ta 3-7 dagar och jag beställde den i måndags..

också tänderna, fan också. allt blir ju alltid som man tänkt sig, mm?
skulle vara klar 4e oktober, men jag ringde och sa att mina tänder såg
ut som skit, lite överdrivet kanske. men jag har ju faktist betalt 35 000
för att jag vill vara nöjd, jag går inte därifrån halvnöjd, aldrig. så då tar
det tusen år att beställa fler skenor och kostar massa tusen mer, vilket
jag tycker är fel, eftersom att tandläkaren höll med mig om att det inte
blivit riktigt bra. Det är inte USA som tar betalt för fler skenor.. utan
tandläkaren tryckte av mina tänder och när jag gick till kassen fick jag
veta att han tryckt 3600 kr, det är inte okej och det ska fler en receptionisten
få veta nästa gång :) så därför har jag inte betalt än..


här kommer lite bilder, bla på när jag, oscar, daniel & sandra var ute på
en vuxen skogsvandring 5 km - 2 timmar. och på en jävligt lila dam på
t-banan, en norrlänning, en ful dörr, en fin dörr, oscar och ida är pank,
oscar tror att man kan linda ägg i papper och ta med sig (går inte)
+ lite härligt på mig själv. tack för mig

     

 

       

 

       

 

       

 


Nu ska jag klä på mig och måla naglarna.. sedan har jag ringt min hyresvärd
och fixat jannike och maricel på visning halv fyra, så ska möta jannike. stina
och jag var för övrigt till våran hyresvärd igår, vi ska skriva över spektaklet på
mig.

PUSS  juste jag ska också baka niggahballs


sommaren som gick

long time..

så var sommaren över och hösten har påbörjat i raska steg.
sommaren var underbar som vanligt, förstår inte varför den
alltid lämnar oss i sticket för att klara oss själva.

       

    

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

     

 

       

 

      

 

hej höst, jag får väll säga välkommen..

RSS 2.0