medminaandetag

jajävlar, jag kan nog vara den mest jämnjävliga jävla människan (djuret) som trippar omkring på två ben. vad ska vi göra av mig? imorse åt ångesten upp mig innifrån och ut, sedan ringde stina och dagen vände, kära vän. alltså jag måste ändra inställning till saker, situationer, livet. jag vet när jag agerar felaktigt i situationer och gör fortfarande inget åt det, pga. fan, stress. stressen dödar mitt liv och jag vet att jag måste ta tag i det, men hur och vart fan då? igår dödade jag lnågons mobil i form av alla sätt du kan kommunicera med den. telefonsamtal, sms och röstmeddelande. seri-jävla-öst. jag blir så arg på mig själv. det fungerar ju alltid galant att tjata sig till något, eller? ne, och jag vet om det. jag tycker om honom, men inte SÅ mycket att jag borde bli en idiot och förstöra allt. jag skulle säkert kunna tycka om honom väldigt mycket, men det vet jag inte under dessa omständigheter. han låter inte sig själv tycka om mig (tolkatolka) och jag låter inte heller honom göra det, då jag fixar en härlig hinderbana. jag önskar att jag var lika stor som min insikt, då skulle jag vara perfekt. jag vill inte ställa krav, jag vill inte ha krav på mig. nu har det iaf blivit så att han måste finna svar på mina frågor för att jag ska sluta fråga. jag vill inte det, hade vart lättare att bara sluta fråga (minskar risken för dåliga svar). jag vet att han tycker om mig, men chanserna för att han väljer en enklare väg känns stora. jag undrar vad det är som gör honom så rädd för att tycka om mig.. jag är så himla liten. jävligt drygt då jag vet att jag egentligen är så bra. visste att jag inte skulle gått ut igår. lev och lär, jag går ut ikväll igen..

stina är hemma, så underbart, hon är en fantastisk pärla. helen hörde att vi satt hemma hos mig så hon ville fira hemkomsten med skumpa, ös på. ikväll blir det middag med brydarna hos elin, blir roligt! borde åka hem och hämta något anständigt att ta på mig, får se. var nyss och solade, duschen väntar. hata mig med mig, då lär jag väll lära mig något utav det. skjut mig.

såja, färdigveckat, skoent med helg. veckan har gått fort, hemtentat tills i tisdags, jätteledig onsdag. tog mig en fin promenad till elgiganten, firrade modulen till tvn, kikade lite och tog promenaden hem. förjävla tråkig och lång väg dit, aldrig reflekterat över det tidigare. tog mig en tur till mormor och morfar som man aldrig annars känner att man har tid till (tråkigt nog). livet. torsdag påbörjades extern redovisning, känns spännande! kan vara en av de anledningar till att man läser till civilekonom, siffror och sånt. borde vara min grej, bara man får reda på allt.

linda och jag har suttit och läst ikapp, så vi är i fas, har fyra uppgifter kvar som vi tar på söndag. man må ju få noen helg! söta mamma hade köpt ljus till mig på ikea, inte nog med det, med följde även ett paket med en tjock tupp. han var gul och söt! jamenjäblar, borde väll systema mig inför helgen. känner mig, javene, uttråkad. alla jobbar och är tråkiga, längtar efter fina flickor som kommer till veckan. dock kommer inte maja, heller inte neali, vilket jag verkligen önskat.

jag vet inte riktigt vad helgen bjuder på, kanske bara blir hemma ikväll. vi får se. imorgon är det brydkväll.

det svåra är inte att ha självinsikt, det svåra är att gå fot med den. jag har så svårt att förstå mig på dig. känns som att du inte vågar vara hos mig för att du är rädd att tycka om mig för mycket och vill skydda dig. jag kan ha fel. vet då inte varför du kommer tillbaka och kramar mig flera gånger sedan du tänkt gå. du hör inte av dig, och när jag hör av mig är du bara konstig. jag är ett tjöt, men jag vill bara förstå. det är ju mysigt när du är här, det vet jag att du tycker med. som om du måste vara här för att inte kunna motstå. så länge du är på avstånd har du skydd och kan stå emot mig. tjejer :) hursom, jag tycker att du är fin, omtänksam och mysig, oftast.

väldigt bitter senast haha, dagar dagar. jag tror jag vänt på steken lite. sitter med hemtentan och känner att..

jag kunde inte bry mig mindre, klacksparkar den. har iofs inte så väldans mycket kvar, men man blir ju sån

skikkeli lei sei, för å si de sån da.

johanna kanske hade rätt, mår nog lite bättre nu, jag har ju gått och blivit med lägenhet på senare veckor. Den är väldigt förådig, men färgglad och jag. Vart en box idag efter träningen, dålig budget på mig, men det var jag värd. Har trots allt inte käkat lunch ute på tusen år, nästan. Faktiskt skönt att ha med sig matlåda så man slipper få sån ickestudentlivsångest. Försöker hålla igång träningen, har dock haft svårt att andas de senaste månaderna, så blir väldigt lugnt med konditionsträningen. de säger att jag borde kolla upp det, men antagligen beror det på stress och det blir svårt att börja om livet och födas på nytt som ostressad. även om jag förstår vikten av det :) vill ju inte bli en fetis. Linda säger att vi inte behöver plugga nått mer idag, då behöver man inte det.

Mysterium från fredagsfyllan. bestämda steg hem från olles, väskan med, bestämda toner i telefonen. somnar förbannad, vaknar upprymd (över det onödiga telefonsamtalet och senare även väskan), återupptar den dumt avslutade konversationen och letar sedan väskan. hittar en sko i soffan, en utanför lägenhetsdörren tillsammans med plånboken. nyckeln och plånboken låg i väskan, men var är väskan? Jag håller mig inne och spelar rumble hela dagen.. 20.00 frukost, pratar med hägge och inser att det är sjukt tråkigt att vara nykter. traskar över innergården och hittar mitt gamla tuggummi- & ciggpaket och undrar återigen, VART FAN ÄR VÄSKAN? min jättefina väska och parfym, vart är ni? kom hem till viktoriaesplanaden 20c och låt mig lukta gott!

hej svejs!